Nu vänder det!
Jag har varit nere i en gräslig formsvacka de senaste 2 månaderna! Vi har fått stopp, på stopp, på stopp VARJE träning. Och det enbart för att jag slutat rida innan hindret! Jag blev osäker och passiv vilket ledde till att hästen blev osäker och stannade.
Nu har det vänt! Jag har hoppat 2 ggr/vecka nu för att hålla igång så mycket som möjligt och för att på så sätt kanske få tillbaka känslan. Sist jag hoppade själv var det superkänsla!
På förra träningen släppte det rejält. Vi fick ett stopp i framhoppningen men sen hoppade vi bana "efter skolboken" enligt min tränare. Det KÄNDES också kanon.
Igår var det träning igen och även denna gång kanonrundor. Inte ett stopp, även när vi låg lite tattigt! Jag fortsatte rida hela vägen med säkerhet.
Det är så skönt att det har börjat släppa nu för ett tag var det riktigt jobbigt! Jag övervägde tom att lägga ner hoppningen för ingenting fungerade. Men det är väl det som är utveckling? Att man har det knackigt och att få kämpa sig igenom det hela och komma ut lite klokare på andra sidan. Nu är jag så ruskigt taggad inför tävlingen i helgen! Hoppar lokalt för första gången på…hmm….1,5 år kanske. Tyvärr var det jättedåligt med starter!
Det jag ville säga med tråden är att TROTS att det känns motigt och hopplöst så kommer man ut på andra sidan! De sista hoppträningarna innan det började ljusna här för ett par veckor sedan så var jag helt gråtfärdig när jag åkte hem. Mitt självförtroende var nertryckt i skorna trots att jag innerst inne VISSTE att jag kan det här! Det som också var så frustrerande var att min tränare stod helt maktlös. Hon kunde bara ge mig övningar, men detta var ett problem jag behövde reda ut själv. Det satt ju helt i mitt huvud!
Så håll ut och kämpa för det BLIR bättre.
H. Thea
Medarbetare hästhoppning.ifokus.se

Gu så skönt!
Har själv varit nere i en svacka, men den har nog varit på ca 3 veckor och vi börjar äntligen kravla oss upp! =D
Medarbetare på ~`Dressyr´~ och ~`Harry Potter´~

Det är hemskt när det tar emot. Några år sedan funderade jag på att sluta med hästar helt och hållet, men är glad att jag inte gjorde det. Man får påminna sig själv om de där underbara dagarna och träningspassen, då blir i alla fall jag peppad.
Skönt att det vände för er! Glöm nu inte kameran i fortsättningen. :P
Hanna Törmälä, sajtvärd för hästhoppning.iFokus.
Läs gärna min blogg: tormala.devote.se.
Svara båda:
Det är skittrist och urjobbigt när ingenting fungerar. När man VET att man kan detta och sen fungerar det inte. Allt blir bara fel! När det var som värst klarade jag inte ens att rida på jämna galoppsprång mellan 2 BOMMAR.
Usch, den träningen minns jag med fasa! Då grät jag i bilen på vägen hem, så knäckt var jag… Min tänare sa till mig (hon såg ju hur ledsen jag var) att hon också har haft precis samma "down-perioder" där ingenting fungerade. Hon sa också att ALLA hamnar här ibland. Det kändes jätteskönt att veta att det inte är något fel på mig. Så det är mitt syfte med tråden eftersom jag vet att vi är många här är i utvecklingsfas; att berätta att man kommer, förr eller senare, till dessa perioder.
Men det vänder! När det väl vänder är man ett par kunskaper rikare. 
H. Thea
Medarbetare hästhoppning.ifokus.se
Jag har en liknande skit period just nu. Sessan var helt toppen när jag skadade mig i höstas och så nu när jag åter kan rida och håller på att komma igång så kan hon inte ens trava!? Utan envisas med att tölta. Inte många som har en travare som inte travar. Inget funkar och det är inte alls med samma förtjusning som jag sitter upp i sadeln längre. 
Har fått veta att tjejen som konditionstränade/ motionerade henne åt mig, under mig period som skadad, bara töltade!
Är mycket tveksam till att någonsin mer låta någon rida mina hästar… Bara att börja om från början, där man startade för 7-8 år sedan… 

#4 Fy vad trist… Jag är också jätterädd för att låta andra rida mina hästar. Den enda jag litar på är Jennifer som jag vet klarar av honom.
Hoppas verkligen att det löser sig för dig!
Hanna Törmälä, sajtvärd för hästhoppning.iFokus.
Läs gärna min blogg: tormala.devote.se.
#5 Ja det är tråkigt när man ger någon förtroendet att motionera hästen och så får man den helt totalt förstörd. Man tycker ju inte att det ska vara så svårt att rida ut lite i skogen. Hoppas bara nu att det inte tar lika lång tid att räta till som innan.