Hästhoppning iFokus

Hästhoppning

Etikett: off-topic
Läst 2961 ggr
[muff]
0

OT- Hur fick ni eran häst?

Jag vill så gärna skaffa häst. Att ha en bästis vid min sida att tillbringa tid med. Ridskolan är långt borta, så det är jobbigt för mig att ta mig dit, även när jag rider själv.

Hur fick ni era föräldrar att säga ja, till häst?

(hittade ingen häst-sajt, och ingen grupp som passade, så jag tog Off topic

viktoria91
0
#1

Jag var skötare till ett bortglömt tjockt ponnysto en sommar som vi visste var till salu men mina föräldrar sa att vi absolut inte skulle köpa henne.

Sen när mina föräldrar hörde att en annan varit och kollat på ponnyn så ringde dem mig och frågade om jag verkligen ville ha henne. Och visst ville jag det fast efter jag ridit ut på henne första gången när jag var skötare till henne att jag aldrig skulle vilja ha den ponnyn om jag så fåttt hennen gratis (hon är extremt tävlingsinriktad).

Nu 5 år senare är fortfarande mitt hopp i världen. Kyss

Zahara
0
#2

den ena tog jag från slaktbilen och den andra sparade och slet jag ihopa till själv :)

inget är omöjligt. Det tar bara lite längre tid! gottoblandat

medarbetare på scrapbooking.ifokus

viktoria91
0
#3

#2 Får man verkligen ta en häst från slaktbilen? Skickar man sitt djur till slakt vill man ju att den blir slaktad.

HannaT
0
#4

Jag övertalade mina föräldrar att få hyra en sommarhäst. När den hästen åkte blev jag medryttare på en annan häst i stallet (Kalle), och när han lades ut på annons fick jag honom till ett väldigt bra pris. Jag hade tjatat om egen häst i flera år då…

Om du verkligen inte får köpa häst för dina föräldrar kan du kanske bli medryttare? Det får du ändå mycket mer "frihet" än du har på ridksolan.

Hanna Törmälä, sajtvärd för hästhoppning.iFokus.
Läs gärna min blogg: tormala.devote.se.

joooossan
0
#5

En gång när jag och pappa åkte bil, vad kan jag varit, 8 år kankse. Iallafall sa han att han hade en häst på G, vi tittade på henne och så blev hon min :D

Mamma sa bara att hon inte ville ha något med den att göra för att hon var livrädd för hästar x)

Sedan har det bara rullat på :)

Josefinejumpforjoy.blogg.se

Zahara
0
#6

#3 var min kompis pappa som skulle skicka i väg sex stycken han inte ville ha längre så jag fick för honom, annars får man självklart inte!

inget är omöjligt. Det tar bara lite längre tid! gottoblandat

medarbetare på scrapbooking.ifokus

J-Parnebo
0
#7

Jag var medryttare på Kanel innan jag köpte honom, hade alltid velat ha häst, men skulle aldrig få det sa mina föräldrar, sen berättade dom att han skulle säljas samma sommar och jag blev jätte ledsen, men sa inget till min föräldrar för visste att jag inte skulle få köpa,men en kompis mamma ringde och pratade med min mamma och övertalade dom, så en mogron kom jag ner och min pappa frågar varför jag inte sagt ngt och sen säger han att jag får köpa honom :')

Den hästen jag har nu behövde jag inte tjata ngt om, sa baraatt jag hyr ut kanel och köper en större :)

[ninnakm]
0
#8

Första gången jag satt på en häst va jag 2 mån….min mamma eller ja hela min släkt rider och red som yngre. Mamma har alltid haft egen häst, även jag. Först hade jag en shettis, han hade min mamma ridit på när hon va liten (dom köpte honom som 1 åring, nu är han 30:P) Sen köpte vi en Welsh Mountain, 3 år, som jag red in, nu har jag dock för stor för honom. Sen fick jag min älskade c-ponny Gylfinir Bonesig Marion (wels av cob typ 3 år) Idag är hon 5 år, jag har även ridit in henne. Nu har jag 2 hästar, min ponny och en stor häst. Häst har alltid varit självklart för min familj;)

WhoCares-01
0
#9

ridskolan skulle stänga och alla hästarna skulle säljas…. när jag fick reda på att Pajas skulle säljas så blev jag helt förstörd. Jag minns att jag satt och grät i bilen. usch vad hemskt det var. Jag var då 10 år gammal och skulle fylla 11 samma vår. på önskelistan skrev jag följande

  1. PAJAS
  2. PAJAS
  3. PAJAS
  4. pengar så jag kan köpa PAJAS

japp…. sen på min och mammas födelsedag fick jag åka bil med ögonbindel i ungefär 30-40 minuter… de körde runt Onsala typ 3 gånger för att jag inte skulle veta vart vi var påväg. framme vid "godisaffären" vägrade jag gå ut ur bilen så det slutade med att de fick släpa ut en gråtande unge ur bilden… väl inne i "godisaffären" tog de bort ögonbindeln och där stod min lilla Ponny med mitt röda Luciaband runt halsen ^^ <3<3 fy tusan vad glad jag blev

jag fick inte ta hem honom samma dag för han skulle stå kvar på ridskolan tills den stängde en månad senare, men jag fick ta en ridtur hem till mormors gård (nu är det min moster som äger den) där Pajas skulle få bo. Han kände sig nog hemma där redan då för han ville inte gå därifrån… =)

Wilma fick jag när min systers ponny Robin, som jag tog över när jag växt ur Pajas, blev sjuk…

// Alexandra

Hästen är människans bästa vän <3

Saiipz
0
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#10

Jag hade precis blivit medryttare på en 5 årig islandshäst när pappa fråga om jag inte hellre ville ha en egen häst. (de var så att hans nya fru, och hennes barn hade en häst som snart kommer få gå själv om de inte hittade en ny häst som sällskap)

Och de visste att jag gärna ville ha en häst, o kunde de man behövde veta.

Så de frågade om jag inte ville ha en häst, o självklart sa jag ju ja :) men jag skulle få betala själv för den, o bara jag bestämde om jag ville den eller inte.

Jag sökte upp hästar som skulle passa mig, o åkte sedan och provred.

de två första var travare, på 12, och 16 år. jag var inte nöjd med någon av dom, för ena försökte bara stegra sig, o den andra var otroligt skvatträdd (+ de upptäckte då att den var halt! :O)

så de blev varken någon av dom, men sen frågade pappas tjej om inte jag kunde tänka mig en c-ponny ist.

självklart tänker jag som många andra att ponny räknas till litet, men jag kunde ju iaf ge det en chans? ;)

De var då vi åkte och kolla på bella. En import irland, och föredetta pensionerad t-märkt elit hopphäst.

Jag fastnade för henne direkt :D

Eftersom hon var t-märkt så kunde de inte ha kvar henne, för de satsade väldigt stort på sina hästar :)

Hon var så härlig i allt! temperament, gångarterna, och inte minst kändes de som att hon verkligen förstod mig, o att vi var sammanförda <3

Jag sa direkt att de fanns, o kommer aldrig finnas en bättre häst för mig! Vissa tyckte jag var galen som hade blivit så fäst vid en häst på 1 timme, men jag kände inget annat än kärlek tiill henne <3 :)

De var tisdag när jag provred henne, o jag hämtade hem henne redan på lördagen den 18 september kl 11, en timme i från linköping uppe i södra vi, i närheten av vimmerby  :)

Hon är född -94 och är en maxad c-ponny sa dom, men när jag mätt så är hon d ponny ;)

Jag har redan lärt mig mkt genom att skaffa henne, o de kanske finns något som kärlek vid första ögonkastet? :)

Varje chans är en risk. Varje risk är en chans..

HannaT
0
#11

#9 Herregud vad sött!

Hanna Törmälä, sajtvärd för hästhoppning.iFokus.
Läs gärna min blogg: tormala.devote.se.

Saiipz
0
#12

#9 guud vad gulligt! :D

Varje chans är en risk. Varje risk är en chans..

WhoCares-01
0
#13

#11 #12 Tack, jag har nog aldrig  varit så lycklig som då ^^

// Alexandra

Hästen är människans bästa vän <3

lovebamse
0
#14

För mig va de så att först när jag var 10 år (asså för 3år sen) hade jag ridit i 5 år på ridskola och sen började jag tröttna… ingen i min familj e hästvan men min mammas kompis hade då 4 hästar som hon red o tävla  osv. så sa hon att jag kunde rida på dem ca 1 gång i veckan… hon hade en shettis som jag red ganska mkt som jag senare fick tävla och rida jätte ofta på… sen skulle  Bamse som han heter säljas för hon hade inte råd med fler än 2 hästar så hon skulle sälja Bamse o en annan häst… och jag böna o bad om att få köpa hnm men mamma sa nej hela tiden. men då skulle min kompis kanske köpa hnm o hon kom o provred o allt… och dem bestämde sig för att köpa honom. Då blev jag ju jätte ledsen o ville inte prata med mamma och sa inte ett ord på flera dagar. Då hade mamma under tiden pratat med min kompis föräldrar och dem hade sagt att dem inte ville ha kvar hnm så dem hade sagt att vi kunde få köpa honom billigt. Så mamma köpte honom och sa inget förens en vecka efter. och då blev jag jätte glad och han blev min. Nu är han 17år och jag har haft han sen 3år tbx. Pascall fick jag också billigt från en ridskola för dem trodde tydligen att han hade fång och var blind o ville bara få bort han men när han hade gått igenom nesiktningen så sa dem att han inte hade ett ända fel och då blev jag änu gladare för att jag inte hade nån "sönder" riden häst. Reno vare nästan samma sak med. han o Pascall kom från samma ridskola och de har inte varit nått fel på någon av dem? aja en konstig ridskola vare iaf. Och min nya ponny sparade jag själv till och nu står alla 4:a ponnyerna friska o krya på våran gård som vi precis har köpt :)

Rynkel
0
#15

Hade ridit på ridskolor många år och tyckte väl inte det var överdrivet kul längre. Mamma och jag hade diskuterat det men jag visste väl innerst inne att det aldrig skulle ske så jag sade upp mig från ridskolan för att sluta rida.

Ett tag därefter diskuterade vi men inget hände såklart, hade en "medryttarhäst" på ridskolan, när hon avlivades fick jag dela ponny med en kompis men det varade bara två veckor varpå ägarna kom och hämtade honom.. Sedan blev det en till medryttarhäst i några månader, sedan flyttade hon helt plötsligt så där stod jag, hästlös, igen och hade nog aldrig varit mer trött på hästar. Jag hjälpte till i stallet och innan sommarlovet sa mamma att vi kunde köpa en häst!

Så jag fortsatte hjälpa till där min senaste medryttarhäst stått och provred hästar men alla andra som hjälpte mig leta kom fram till att jag skulle ha en ponny istället och så blev det!

Och resten, vad som hänt efter köpet, är väl historia som man säger.. med många upp- och nedgångar :)

imsuchadiva
1
#16

Det minns jag inte. Jag var 3 år när jag fick min första ponny, mamma köpte honom ist för en ny hund :)